Mamma till Neo - 090516

Inlägg publicerade under kategorin Känslor!

Av Carolina - 23 november 2010 22:56

När vi var på bibblan lånade jag ju hem lite sagor av Astrid Lindgren. Ska sätta igång att läsa ordentligt för Neo - det har blivit lite sisådär på den fronten vid nattningen av olika anledningen. Antingen har jag inte orkat (oftast pga lathet) eller så har jag inte tyckt att vi haft någon bra bok. Men nu så har jag ju faktiskt bra och hyfsat korta/långa sagor att läsa så nu har jag inget att skylla på direkt.


Så när Neo fått sin välling (vilken jag inte riktigt vet om han faktiskt är så intresserad av längre) och fått på sig nattkläder bar jag upp honom och böckerna. Jag la honom i sängen och såg till att han hade nappar i närheten. Lampan i taket var tänd då hans sänglampa tar hundra år på sig att tändas ordentligt och ändå blir inte ljuset jättebra att läsa i. Så jag satte mig i fåtöljen, som numera har fått plats där istället för på helt fel ställe i matsalsrummet, och satte igång. Ikväll läste jag om Kajsa Kavat och när hon tog hand om allt julstök och polkagrisförsäljningen på julmarknaden för att hennes mormor gått och brytit benet.


Under tiden som jag läste låg Neo ner ibland och myste, ibland satte han sig upp för att läsa själv (han har en liten bebisbok med spegel i sängen) men då sa jag åt honom att lägga sig ner och gosa - vilket han gjorde utan protester. (Wow!) Han gjorde sådär ett par gånger bara och jag fortsatte att läsa. När han låg ner så tjuvkikade jag lite på honom för att se om det fanns några tecken på om han skulle somna. Hans ögonlock blev tyngre och han blinkade allt mer sällan. Så när jag hade ett par sidor kvar bara så har han somnat. Underbara unge! Jag läste klart, la ifrån mig boken, smög ut, släckte lampan och drog igen den väldigt knarrande dörren. Han reagerade lite när jag stängde dörren men han vaknade inte till. Helt jävla underbart! Så detta ska vi köra på. Klockan var visserligen mycket (efter 19) och vi har gjort en del idag så inte konstigt att han var trött. Men jag tror säkert att han tycker det är lite mysigt att jag sitter där en stund och läser för honom. Om inte så kanske han kommer att uppskatta det senare. Jag tyckte att det var mysigt i alla fall. Och roligt att få läsa dessa sagor för min egen lille pojke.


Kände mig så glad och mysig efter nattningen. Så härligt! Han har inte vaknat någon gång under kvällen så han var nog helt slut. Mycket härligt!


Snart är det dags för sängen även för mig. Känner att det börjar bli tungt i huvudet och ögonen nu. Under kvällen har jag tagit hand om soporna, disken och slängt i en maskin tvätt och det blöta i torktumlaren. Så jag känner mig nöjd. Hoppas bara att sambon är det också när han kommer hem... *hmm*

Av Carolina - 13 november 2010 18:30

Idag har det inte alls varit någon bra dag. Den har känts milslång. Neo har klampat på mina nerver från morgon tills nu, han ligger numera i sin säng och jag hoppas innerligt att han tänker somna snabbt för annars finns det någon som kommer explodera. Han har gjort precis allt som han inte får göra gånger 10 gånger av varje grej. Tagit hemtelefonen, min datamus, mina block, slått på min dator, tuggat på böcker, mina skor och fjärrkontroller, stimmat i soffan, gnällt emellan alla hyss, inte ätit upp sin mat utan slängt ner allt till Shiva, trotsat som fan när han ska ha något av dessa sakerna osv. Plus då att vissa av dessa grejerna har han gjort x antal gånger under dagens gång. Jag suckat och pustat som bara den idag.


Just idag har varit en sån där dag då mammor (och säkert även pappor i vid vissa tillfällen) gärna vill lägga ut sina barn på blogget. Han har inte varit poppis hos mig idag. Hoppas att morgondagen blir bättre.


När Olas jobbarhelg kommer känner jag mig helt dränerad. Så slut i hela kroppen fast det är just under helgen som jag skulle behöva energin allra mest i och med att jag får ta hand om Neo 12 timmar helt själv. Speciellt daghelgen då det är från 6 till 18 som Ola jobbar. På natthelgen får jag ta kvällen och förmiddagen själv plus eventuell strulig natt då Ola är på jobbet eller måste sova.


Usch, är så trött nu så det är sanslöst! Men nu när Neo ligger till sängs och förhoppningsvis somnar inom en rimlig tid så ska jag och Ola spela lite Kinect. Ska bli kul!! = D

Av Carolina - 25 oktober 2010 23:15

Har varit vaken sen fyra imorse. Slumrade till ett par minuter på hemvägen från Jönköping. Jag fattar inte att jag kan stå upp. Hela förmiddagen har jag haft jobbig magkatarr som suttit i magen och strålat ut i ryggen och revbenen. Inte alls skönt kan jag meddela. Men även fast jag har haft grusiga ögon hela kvällen känner jag mig inte direkt trött. Helt otroligt!


Har busat och gosat en hel del med Neo ikväll. Han var nöjd så länge jag satt i puffen och lät honom slänga sig och klänga på mig. Då var även jag nöjd. Men han har också lekt väldigt bra på egen hand med sina leksaker.  


Jag älskar att dra in doften av hans hår i min näsa. Underbara och älskade unge! Tänk att jag får ha dig till min son. Mamma älskar dig så enormt mycket! Hoppas att du vet det?!

Av Carolina - 4 oktober 2010 19:00

Vem tröstar dig
då ditt intre är fyllt av en sorg

som du inte rår på


Du är större än du nånsin tror


 

Av Carolina - 4 oktober 2010 18:45

Kanske, kanske, kanske att Magnus Carlsson är med i Melodifestivalen nästa år... hoppas så innerligt!! Han har en låt som kan passa... ÅH!!


 

Av Carolina - 22 september 2010 11:30

Vid elva-tiden bestämde jag mig för att pröva en grej som jag vetat inte funkat sen Neo föddes - gå ut med Neo i vagnen och Shiva i koppel. Shiva drar i koppel plus att när man möter folk ute så blir det ännu värre. Inte lätt att manövrera både hund och vagn då. Men har fått låna en typ av "munkavel" av en granne för att testa. Dem har en på deras ena hund men det funkade inte på den andra. Det är bara remmar över nosen och sen ner, man sätter kopplet i en ring i "munkaveln" och sen i det vanliga halsbandet. Man binder INTE ihop munnen eller har någon korg över munnen. Så hon kan andas, skälla och sådär precis som vanligt.


Promenaden var helt underbar! Gick en liten runda, mest för att känna efter. Skulle det inte funka så var det ju bara att gå hem igen. Men det var verkligen som att gå med en helt annan hund - kunde gå i normal takt och njuta av vädret och promenaden. Det har jag aldrig kunnat förut när jag haft med mig bägge två. Shiva gick snällt bredvid mig eller där jag ville ha henne. Hon försökte väl dra lite i början men sen när hon fattade att det inte funkade och att hon hade "selen" på sig slutade hon att försöka. Hon blev testad ett par gånger under promenaden - vi gick förbi ett hus där det var en liten hund ute som började skälla först. Shiva började skälla också och försökte dra åt hundens håll. Men jag höll emot och sa till henne samtidigt som jag fortsatte att gå. Hon gruffade lite en stund men när hon fattade att det var lönlöst att göra motstånd så fortsatte hon att gå bredvid mig. Så hade hon aldrig gjort om hon inte haft selen på sig. Då hade hon försökt ännu mera att komma till hunden och gjort utfall. Hon gör dock aldrig dessa utfall för att skada någon utan hon är bara osäker (mest) och lite vaktig. Sen när vi nästan var hemma kom det fram en man från en garageuppfart och en tanke slog mig - shit! Men hon tittade bara på honom och sen fortsatte hon - inte ens ett gruff! Wow! Jag berömde henne ordentligt. En helt annan hund - dock gillar hon självklart inte selen riktigt ännu men det är bara att använda den varje gång så att hon blir van. Selen är till både hennes och mitt bästa. Plus att den gör absolut ingen skada - hon har inte ont eller känner obehag på det sättet. Hon är bara ovan.


Nu blir det definitivt promenad varje dag (om inget annat kommer ivägen) nu när jag vet att Neo inte är ett hinder för att komma ut - nu kan jag gå ut med henne både när Neo är hemma och när han är på dagis. Jippi!! = D

Av Carolina - 16 september 2010 20:00

Den Neo jag känner är ju långhårig - hur ska jag kunna ställa om i min hjärna nu? Det gör lite ont i hjärtat att håret är borta. Han fick ju så många komplimanger om just håret. Fast nu på sista tiden var det ett par stycken som bara tjatade hela tiden om att han skulle klippas och att han såg ut som en tjej... Fan, det gjorde han ju inte alls. Min älskade unge.   

Av Carolina - 15 september 2010 18:30

Hittade min samling med gamla pixiböcker häromdagen när jag gick igenom ett par kartonger. Det var verkligen som att slungas tillbaka till den där första tiden då man lärde sig att läsa. Mamma läste massor för mig ur just dem böckerna och sen lärde jag mig att läsa. Jag har kvar den boken som lärde mig att läsa. Nu ligger dessa böcker uppe i Neos hylla och med enorm glädje läser jag minst en för honom varje kväll.   

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok!


Ovido - Quiz & Flashcards