Idag har jag och Ola varit tillsammans i 800 dagar!

Min morgon började vid sju då väckarklockan ringde. Kände mig nästan utvilad även fast jag gärna hade legat och sovit i dvala ett tag till, men då blir man ju bara ännu tröttare. Då man åker in och ut ur en konstig sömn. Jag gick ner, rökte och åt lite frukost samtidigt som jag skördade i Farmville. Tio i åtta gick jag upp och väckte Neo. Gick ner med honom - bytte blöja, tog på kläder och fixade frukost. Medan han åt frukost bajsade han något så enormt - bara sprakade i blöjan på honom. Ett stort tecken på att bajset inte är speciellt hårt, snarare tvärtom. Så jag tog tag i den där blöjan innan den hann börja läcka över hans kläder. Det var massor och löst. Så när Neo fortsatte med sin frukost ringde jag till dagis för att fråga vad dem tyckte. Jag vet inte hur dem ställer sig till lösa magar och sånt. Men hon satt jag skulle avvakta och komma en halvtimme senare för att se om han skulle bajsa mera. Men det kom inget mera och han lekte glatt här hemma. Så jag traskade till dagis vid kvart över nio ungefär. Neo började gråta nästan direkt när vi kom upp till hallen. Jag hann inte ens ta av honom ytterkläderna förrän tårarna började trilla på hans kinder.    Inte alls kul! Han har ju gråtit dem andra mornarna med men då har det dröjt en stund. Så min visit blev kort. Han fick en napp och sen fick Anita ta hand om honom. Han sträckte sig efter mig med tårar och snor rinnande och röd i ansiktet. Just denna morgon kändes det i mig att lämna honom i det tillståndet. Andra mornar har jag tagit det med ro - visst känns det varje gång men då har jag gått därifrån utan problem. Men just idag ville jag bara ta honom i min famn och gå hem igen... *suck* Men jag VET att det blir bra - dagiset och fröknarna är bra. Och dem säger att han håller sig gladare längre och längre för varje dag. Dem har hittat sina knep för att få honom glad igen och då mår jag bra. Min underbara unge!   

Numera är det inga glada miner när vi lämnar Neo på dagis. Han börjar gråta så fort vi har kommit in på dagis och han fattar att jaha, nu ska dem lämna mig här igen. Då börjar han gråta och gråter tills vi har gått och en stund efter det. Han äter bra på dagis i alla fall, känns skönt att något går bra i alla fall. Idag hade han bara sovit i en halvtimme på dagis - inte bra alls! = ( Så det där med att sova på dagis går väl sisådär. Man får hålla tummarna för att han får sova i en timme åtminstone. Men det kanske blir bättre senare med att sova på dagis... Kan ju alltid hoppas. När vi hämtade honom och han såg oss i trappan började han gråta igen och blev orolig direkt när jag gick in i rummen med honom i famnen. Han ville inte alls vara kvar på dagis mera. Men Mia - den som är "hans" fröken så att säga berättade att det hade gått bättre idag än vad det gjorde i tisdags. Han var i alla fall nöjd ett tag där under förmiddagen - han fick sitta en stund i sin vagn, dricka vatten och äta knäckebröd. Sen när han ville ner på marken roade han sig med att krypa upp och ner för det trappsteg som finns in till huset - han kröp upp och ner länge.

Skönt i alla fall att han inte skriker och gråter konstant mellan 10 och 14. Då hade jag gett upp - då hade jag skitit i det och haft honom hemma.

Under tiden Neo var på dagis hann vi med lite grejer - städade hemma, handlade det nödvändigaste och hämtade ut varstitt paket. Vi köpte blöjor, våtservetter och tre par strumpor till Neo (nu behöver han ju flera par i och med att det ska finnas både hemma och på dagis). Idag fick jag då äntligen hem mitt bokpaket - tog bara en vecka från det att jag beställde. Längst hittills tror jag, brukar bara ta ett par dagar annars. Högg direkt in på Bara inte du av Katarina Bredow. Har kommit en bit i boken och är redan fast. = D Hoppas verkligen att Katarina inte kommer sluta skriva böcker på länge!!

Neo stod själv och klappade händerna. När jag tänkte vara ute med Neo en stund kröp han upp för trappan och kröp in. Han ville inte vara ute trots bra väder.

Neo har varit en sån go pojke de senaste dagarna. Han är ett starkt lysande ljus i mitt liv. Jag älskar honom så innerligt. Finns inte ord för det!   

Denna text skrev jag förra veckan när jag skulle sova:

Jag kan inte tro att jag har fått ett barn.

Jag tror att det är större änglar

som skickar ner bebisänglar

till oss så att vi ska få känna på livets glädje.

Man skaffar inte barn, man får dem.

Regnet har öst utanför från morgon till kväll idag. Det har inte varit något uppehåll alls. Då blir man ju såå seg bara av det. Sen hjälper det ju inte att jag var uppe mellan 3 och 5.30 inatt med magkatarr - som vanligt. *suck* Men jag tror att denna gången berodde det på lök och utebliven gaviscon. Jag får inte vara så slapp med att ta den där äckliga supen. Den hjälper ju!

Har känt mig som en urvriden trasa hela dagen - humöret har varit åt helvete (spottat och fräst åt allt och alla, hjälper inte heller att Neo väljer just denna dagen att vara extra jobbig), skittrött, skitseg och bara tänkt på att få sova. Vid fem-tiden ville jag bara gå och vila men det fick jag inte. Så medan jag hade Neo i knäet då han drack sin välling och tittade på tv halvslumrade jag. Det var riktigt skönt - synd bara att Neo inte kunde äta lite långsamare. Det märktes att jag inte var riktigt med när han drack sin välling - när det blev blöjbyte blev det även tröjbyte. Han hade kladdat lite med vällingen på tröjan. Innan sängdags bytte jag den tredje bajsblöjan idag - varför kan inte ungar lära sig att bajsa ordentligt en gång och sen är det bra? Fast, idag var det rätt löst så det kanske var bra att han tog det i olika omgångar.

Har mest suttit framför sims idag som en zombie. Fast jag har ju självklart suttit med Neo ibland (då han tillåt mig att ha honom, han ska mest upp i fönstret när han är hos mig), snabbgosat med Neo när han har gått förbi i sin jakt på något han inte får ha, rökt, läst, ätit mat osv. Men jag känner mig inte alls pigg. Blä! Även fast regnet behövs för torkan så behöver inte jag den. Jag blir definitivt inte piggare av den. Jag har varit så jävla trött de senaste veckorna och min mage har varit i uppror. Jag behöver goda tecken nu! Något som gör att jag kan få tillbaka energin och kunna ladda mina batterier igen. Jag börjar bli riktigt less på detta nu...

Nähä - kolla det sista på nätet, röka och sen blir det sängen framför tvn. Skönt att gå och lägga sig 2-3 timmar tidigare än vad man brukar annars... Godnatt!

Blev visst en sväng till Jönköping idag. Kollade runt mest men visst kom vi hem med lite grejer. Jag köpte The sims 2 Livets historier. Har gått och klämt på det spelet länge nu och jag tycker att det är rätt kul faktiskt även fast det nog är mest nybörjare som det är riktat till.

Nu blir det att sova då jag börjar bli lite yr och fått huvudvärk. Ett stort tecken på att det är dags att lägga sig i sängen och vila kroppen och knoppen. Neo har varit en glad pojke för det mesta idag och det är skönt. Älskar att se honom busa, le, skratta och babbla en massa. Mitt hjärta sväller över ibland och jag vill nästan bara gråta av glädje. Jag älskar att kunna känna såhär i och med att jag inte kände något speciellt för honom det första halvåret. Men inte så konstigt kanske när jag hade alldeles för mycket med mig själv... Men nu är allt bättre plus att jag vet vart jag ska lägga mitt fokus någonstans. Jag älskar den pojken så innerligt!

Nä, nu blir det godnatt!

Ogillar nedvärderande och pms:iga kommentarer...