Mamma till Neo - 090516

Inlägg publicerade under kategorin Känslor!

Av Carolina - 13 maj 2010 23:15

Vid tolv var vi borta hos Katarina. Mamma hade kommit bort dit. Hon ska vara här tills på söndag. Vi åt lunch och fikade - umgicks. Jag stannade kvar efter det att Ola åkt till jobbet. Vi gick ut och gick en sväng - jag, Neo, mamma, Katarina, Ebba, Linnea, Oliver och Akilles. Det var skönt att gå ut och gå trots att min mage inte alls var på min sida denna dagen - svidande känsla vid magmunnen (där mitt bråck sitter tror jag), hungerskänsla, illamående till bristningsgränsen och helt utmattad. Jag svettades en del trots att det inte ens var varmt och det fortsatte jag med länge, ibland frös jag också (som frossa).


Mamma följde med mig hem för att kunna få hem Shiva också vid halv sju tiden. Gav Neo välling, bytte blöja, tog av honom de skitiga kläderna, borstade hans tänder och la honom. Rutinerna stördes en del och han hamnade i sängen vid åtta-tiden - ca 1-1½ timme senare än vanligt. Så det dröjde ända till klockan nio innan det blev tyst från hans rum så jag fick gå in till honom ett par gånger - ge honom napparna, säga godnatt, pussa på honom, krama honom och köra igång sagan igen. Mamma och jag satt i soffan och kollade på tv. Hon gav mig massage och kliade mig i hårbotten (riktigt skönt)! En sån nära och fin stund har jag och mamma aldrig haft. Nu efteråt blir jag nästan gråtfärdig. Jag önskar att det hade funnits såna här stunder regelbundet under min uppväxt. Jag tar vara på varje sånt här ögonblick - dem är tyvärr alldeles för få... Min älskade mamma...


Jag hoppas innerligt att min mage är bättre imorrn och jag ber varje kväll om att jag inte ska vakna mitt i natten med magsmärtor...   Tanken är väl att gå på marknaden eller åka in till Jönköping. Får se vad som händer... Snart är Ola hemma. Skönt - sängen, gos och sömn.

Av Carolina - 12 maj 2010 10:00

Idag är det 4 år sen min älskade och underbara morfar hastigt gick bort! Kan inte fatta att det redan har gått så många år sen jag miste den bästa människa jag vet! Det kommer alltid fattas mig något... Älskar och saknar dig morfar!   

Han föll ihop utanför en affär en strålande majdag medan mormor var inne och handlade. Han fick en hjärtinfarkt - hans vener var helt igenkorkade med klegg.


Av Carolina - 4 maj 2010 22:00


Maj månad är en månad som ger mig blandade känslor - väldigt mycket glädje och lycka men tyvärr lika mycket sorg. = (


Idag är det farmors dödsdag. Den 4 maj 1999 fick jag reda på att farmor hade dött. Hon hade legat på sjukhus ett tag innan och ingen visste om hon skulle klara sig. Så varje dag gick jag med skräck i kroppen. Jag satt i skolan och grät, jag var hemma och grät. Det var hemskt! Jag fick gå hem från skolan en dag för jag kunde inte sluta gråta - det var ett par dagar innan hon dog.


Jag har så många minnen av henne - bara glada. Hon var en mycket bra tillflyktsort när man inte orkade vara hemma. Då kunde man gå till farmor ett par timmar och hitta på roliga saker. Vi spelade vänd åtta en hel del, satt på hennes uteplats och solade, plockade smultron från ett par plantor hon hade på den lilla gräsplätten, sov över, lekte med hennes bandage och kryckor, jag lekte med hennes schackbräde och pjäser, sydde i papper, läste i hennes sagoböcker - Tusen och en natt (tjocka böcker med massa korta sagor i)... Listan kan göras oändlig...


Farmor dog nersövd på sjukhuset av blodförgiftning... Jag saknar henne massor! Hon var min bästa vän under de åren jag träffade henne regelbundet. Jag önskar att hon hade kunnat leva åtminstone 10 år till. Då hade hon fått träffa min son och mina syskonbarn. Hon saknas i mitt liv, helt klart. Men att hon levde själv i 6 år efter att farfar dog är stort - hon saknade honom verkligen.


Farmor skulle ha fyllt 76 år i augusti samma år. Hon blev lika gammal som farfar var när han dog. Farfar dog i skelettcancer i mars (tror jag) 1993, han skulle ha fyllt 76 i maj samma år.


Hoppas att ni har det bra i himlen nu, farmor och farfar! <3


Av Carolina - 2 maj 2010 23:00

Vaknande vid 7.30 av att Neo pratade inifrån sitt rum. Ett härligt sätt att vakna upp på. Dagen blev lugn fram till 10. Då ringde Ebba och ville att jag skulle komma bort till dem. Så jag packade ihop oss och gick bort med Neo i vagnen. Neo hade nyligen somnat inomhus i vagnen så jag bäddade om honom med filten och var beredd på att ta mig an trappan utan att väcka honom. Tyvärr vaknade han precis innan jag skulle gå ut. Hmm...


När vi kom bort fick Neo leka med Ebba och Linnea på golvet. Lika roligt som vanligt även fast han mest undersökte deras leksaker och kröp omkring. Favoritgrejerna därborta är tjejernas rullstolar - stora saker med stora hjul som är lätta och putta på. Vi åt lunch vid tolv och efter det gick vi ut i trädgården.


Tjejerna satt i sandlådan och jag sövde Neo. Klockan hade blivit eftermiddagslur. Han sov nog i alla fall 1½ timme. Mycket skönt. När han vaknat fick han krypa omkring lite på gräsmattan och även undersöka sandlådan. Han kröp omkring med en spade i handen och allting slutade med att smaka på sanden, dock var det väl inte så mycket men ändå...


Neo fick äta lite vid fyra-tiden. Han satt och tittade på medan tjejerna målade. Han verkade nöjd med det samtidigt som han åt majsbågar. Jag packade ihop oss vid halv sex tiden. Det var ju snart dags för välling och även att sova för Neo. Det var en skön promenad hem och Neo skrattade när han fick vinden i ansiktet. Min goa unge! Hemma var både han och jag svettiga. Det var som en bastu inomhus. Så av med alla skitiga och sandiga kläder, byta blöja och sen välling med gos i mammas famn. Märkte på Neo att han började bli trött så jag väntade inte på att Ola skulle komma hem. I bara blöjan fick han gå och lägga sig och han somnade rätt snabbt efter lite prat för sig själv och med boken Tarzan i stereon. Än så länge verkar han somna bäst till den sagan. Han har "Heffaklumpen" och "Prinsessan och grodan" också.


När allt hade lugnat ner sig och innan Ola kom hem satte jag mig i soffan och fortsatte läsa på min bok och det var alldeles tyst runt omkring mig. En mycket skönt känsla! Till middag blev det grillat - mums! Kollade på film och tog det lugnt. Nu är det snart dags för sängen. Har varit en bra dag med mycket frisk luft och solsken. Önskar att det kunde komma flera dagar med fint väder...


Minnen: Idag för ett år sen hade jag beräknat förlossnings-datum. En mycket spännande dag. Denna dagen lade det sig ett lugn över mig också. Jag vet inte vad som hände. Men två veckor innan BF var jag nervös, orolig och rädd hela tiden. Men från och med att detta datum kommit och gått fram tills dess att min goa unge kom ut var jag lugn mentalt och var förberedd på att jag skulle bli mamma. Jag älskar min underbara och busiga unge! Han är det bästa som finns i mitt liv. Jag är så glad över att jag har fått en andra chans till att vara mamma till honom. Jag kunde inte ha önskat mig en bättre son.

Av Carolina - 21 april 2010 19:45

Nu vet jag vem mitt ex´s sötnöt är. Hjärtat snörpes åt lite grann.


Det är snart 2 år sen han och jag bestämde oss för att göra slut. Bara att tre dagar efteråt blev jag ihop med Ola. Då blev mitt ex riktigt sur på mig - kallade mig det ena och det andra. Men jag hade faktiskt gjort slut. Antagligen hade han väl känslor kvar för mig även fast vi var överens.


Det är något som jag saknar med den tiden. Gemenskapen, festerna, kärleken, sexet... För när jag ser hans namn, hans foto, namnen på hans familj och nu hans flickvän (som är den första efter mig) snörps hjärtat åt. Det känns i mig. Saknad. Varför? Hade saker och ting inte blivit som det blev hade jag antagligen inte suttit här och varit mamma till Neo. Mamma hade jag kanske varit eller gravid men då hade det ju inte varit Neo. Så jag vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta...


Jag kommer alltid sakna tiden med mitt ex, just det exet. Vi var tillsammans i 7 månader men det var 7 underbara månader på många sätt. Han var en helt underbar människa med vissa mörka sidor - men vem har inte det? Ibland skulle jag vilja vrida tillbaka tiden och leva just vid den tidpunkten en liten stund. Bara vara där en vecka eller något och sen åka tillbaka till nutiden. Kan någon uppfinna en sån funktion??


Mitt hjärta blöder en liten smula men jag får sörja en stund och sen gå vidare och se allt det underbara som finns i mitt liv, trots allt...

Av Carolina - 16 april 2010 23:00

Halv tolv var vi i väntrummet på sjukhuset. Dem kom och hämtade mig vid kvart i tolv - hade tid halv tolv. Jag var riktigt nervös inför vad som skulle hända. Jag gick in själv medan Ola gick iväg med Neo till cafeterian - nu efteråt var det bra att dem inte följde med in i rummet. Neo kanske hade blivit rädd.

Jag fick lägga mig på britsen och dem skulle sätta en kanyl på mig. Dem fick leta i kanske fem, tio minuter efter en åder att sticka i.    Den första som testade stack mig i armvecket men det funkade inte. Den andra kollade länge och väl efter en åder och sen stack hon i mig på översidan av handen. Jag fick bedövningspray ner i svaljet som smakade vedervärdigt och var jättestarkt. På bara att par sekunder kände jag inget på insidan av halsen, även lite av tungan och kinden blev bedövat. Det kändes ungefär som om man är riktigt förkyld och är jättetjock i halsen. Man kunde svälja men det var lite svårt. Det kändes tungt att andas men dem sa innan att det inte påverkar andningen något även fast det kanske skulle kännas så.

Sen under hela tiden kameran var i mig mådde jag riktigt dåligt. Jag kräktes flera gånger - självklart kom det inte upp något mer än luft då jag var tom i magen. Jag fick världens panik och började gråta. Jag fick hålla i en av sköterskornas hand och kramade den hårt. Jag fick många uppmuntrande ord och fick veta hur långt i undersökningen dem kommit så jag visste hur länge till jag skulle få stå ut. Jag tog inget lugnande så jag fick väldigt mycket beröm över att jag hade stått ut under hela undersökningen utan något lugnande. Det är inte många som orkar stå ut så länge som jag gjorde.

Efteråt kände jag mig helt förstörd och ville bara gråta. Dem pratade om att jag hade ett bråck men jag har ingen aning om vart det sitter, vad det innebär eller vad som ska göras åt det. Men hoppas på att läkaren från vårdcentralen ringer nästa vecka och berättar mera detaljer så jag vet vad som händer.

Jag fick inte äta något på 1½ timme efteråt då jag var tvungen att vänta tills bedövningen försvunnit, hade kunnat svälja fel annars då jag inte kände något som var i mitt svalj.
När jag kom tillbaka till Ola och Neo blev jag jätteglad över att se dem igen - speciellt Neo. Min älskade lille pojk! Hela grejen framkallade sån panik att jag verkligen trodde att jag skulle dö.

Jag är så otroligt glad över att allt är över nu och hoppas att denna historien har ett lyckligt slut.

På kvällen blev det barnvakt ett par timmar åt Ebba och Linnea. Den första timmen var Ola med och tog hand om Neo medan jag tog tjejerna. Men sen var han tvungen att åka till jobbet så jag blev kvar själv med tre barn som är på samma nivå fysiskt förutom att två av dem kan bryta sig väldigt lätt. Men allt gick bra. Vi hade det riktigt kul. Som tur var så höll sig alla tre barnen på ungefär samma ställe hela tiden så jag slapp springa åt tre olika håll. Ett plus är ju att man kan prata med tjejerna och dem kan prata tillbaka. Det underlättar lite. Linnea blev jätteglad över att "Jajjo passa mig".    Det bara haglar grejer som dem vill göra - läsa, leka, spela osv. Men det löste sig riktigt bra.   

Åkte från Katarina vid halv nio - då var Neo riktigt trött och ville ha välling. Han drack upp nästan all välling, vilket jag inte trodde då han hade ätit tre mackor, majskrokar, en bulle osv. Men det kanske bara var bukfylla. Han gosade lite med mig innan jag bar upp honom i sitt rum. Efter att han satt i sängen och lekte och babblade en stund så somnade han. Jag tog det mest lugnt. Min kväll avslutades strax efter elva med två nattmackor och ett halvt inspelat House. Höll på att somna så det blev att stänga av och sova istället...   

Av Carolina - 8 april 2010 20:00

Idag satte vi igång och städade lite här och var. Rensade i skåpen och i lådor. Dammsög och plockade. Allt blev inte gjort men det värsta i alla fall. Så har mest varit hemma.

Ringde vårdcentralen idag med - 10 månader försent... Men men, bättre sent än aldrig som man brukar säga. Efter dessa dagarna som har varit de värsta under dessa 10 månaderna. Jag har ju faktiskt spytt av halsbrännan - det har jag inte gjort innan även fast jag har varit rädd för att göra just det. Så imorrn klockan ett får jag min dom och jag hoppas verkligen att läkaren kan göra underverk med min mage. Jag kan ju inte ha det såhär mera!    Börjar bli lite nervös - jag går ju inte till läkare. Senast jag träffade en läkare var när dem använde sugklocka på mig när Neo föddes men det var evigheter sen jag träffade en läkare för att jag var sjuk. Men hoppas på det bästa i alla fall!

Var en snabb sväng till Olas morbror för att hämta ett papper och sen åkte vi hem till svärmor för att lämna pappret. Blev kvar där en liten stund - fikade och pratade lite. Pratade om de stundande födelsedagarna, hur vi ska få ihop det och när vi ska firas. Ola fyller år den 15 april, Neo den 16 maj och jag den 26 maj - många samtidigt. Plus att vi ska på ett dubbelkalas den 23 april för Neos kusin och hans mamma som fyller år den 21 och 22 april.

Egentligen är det helt otroligt att det snart är 1 år sen min lille pojke bestämde sig för att äntligen komma ut. Mycket har hänt under detta året - både positivt och negativt. Men jag vet att ingenting kan ersätta det jag kände när jag för första gången fick ha Neo i min famn, se och känna på honom. Önskar bara att den där känslan hade hållit i sig lite längre än 2 veckor innan helvetet bröt loss. Men nu är allt bättre och efter imorrn kanske allting är bättre än bra...

Av Carolina - 4 april 2010 21:15

Neo äter inte bra än men har ätit bättre idag. Så vi tar det lugnt med maten och prövar oss fram vad som funkar och vad som inte funkar. Kanske att han kommer ur denna fasen någon gång.
Frukost: 2 portioner gröt och ett par majsbågar.
Lunch: ½ portion gröt med puré till.
Middag: Nästan ½ portion mat, 1 yoghurt (liten) och ett par majsbågar.
Kvällsmat: 1 flaska välling.

Förut var vi borta hos min syster och umgicks mellan 13 och 18. Rätt trevligt. Neo tyckte att det var jättekul att leka med sina kusiner. Han och Ebba har en speciell kontakt - dem är på samma nivå i hur dem leker. Lite lugnare på nåt sätt. Visst att Neo är vild på ett sätt men det är mest när han är själv eller när han har sett något han vill ha. Men när han och Ebba leker eller sådär så har dem något speciellt ihop. Kul att se! När vi satt och fikade tittade dem på varandra och busade. Dem satt precis bredvid varandra - Ebba skakade på huvudet och Neo gjorde detsamma efteråt och så höll dem på så.    Sen när Ebba tittade bort från Neo böjde han sig fram och försökte få kontakt med Ebba igen.    De är så goa dem två.

Medan Ebba och Linnea badade satt jag på golvet vid dem och Neo fick krypa omkring lite som han ville. Han tyckte det var jättekul. Han kröp iväg ibland men kom hela tiden tillbaka. Han reste sig upp mot badkaret och tittade ner på Ebba och Linnea.    Mycket intressant! Sen när jag stod upp i hallen kom han krypandes mot mig och reste sig upp mot mina ben för att han ville komma upp. Då räckte jag ut armarna mot honom, han släppte taget om mina ben och stod helt själv ett par sekunder innan jag tog tag i honom. Det var första gången han stod helt själv!    Han var jättestadig i kroppen och stod länge för att vara första försöket.    Jag är jättestolt och glad över detta. Han visste nog inte själv vad han gjorde tror jag. Han har inte visat något intresse alls för att vilja släppa taget eller något. Så det var kul att detta hände - har stått still i utvecklingen ett tag nu förutom att det har ploppat upp en del tänder nu på raken.

Jag älskar Neo så innerligt! Han är min lille gosplutt. Han förgyller mina dagar med så mycket glädje, bus och kärlek. Det är så underbart när han gosas och pussas. När han babblar hela tiden - säger mamma och pappa. Han skratt, leende, glitter i ögonen. Min ögonsten - som jag inte skulle vilja byta bort mot någonting i hela världen.   

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok!


Skapa flashcards