ca kl. 10.
Fick sova hela natten och nu på morgonen är Neo en pigg och glad pojke. Han är fortfarande öm på benen men han kan göra allt som vanligt igen plus att han är inte varm längre, så jag tror inte att han har någon feber just nu. = ) *glad mamma*

ca kl. 13.
Åh, önskar att vi kunde hitta ett bra hus och även vinna budgivningen. Jag vill verkligen flytta... Budgivningen slutade på 600000 kr och vi la oss där. Varsågod, du som nu fick huset... Bara att söka efter ett annat även fast det känns riktigt bittert och jag är besviken. = (

ca kl. 18.
Sådär, nu är jag färdig med pappas amigurumi som han ska få nästa helg. = D Skönt att bli klar med nu, var alldeles för många smådelar och pyssel för min smak. Virkar hellre stora amigurumis så att man slipper bråka med dem så mycket.

ca kl. 19.
Nu ligger Neo i sin säng - nybadad och mätt. Men det verkar inte riktigt som att han är trött ännu... Får se hur lång tid det tar för honom att somna. Han accepterade badstolen han fått låna av sina kusiner. Tack vare den gick det att ha mera vatten i badkaret. Testade med att ha skum i vattnet också och det funkade - han kände på det, smakade på det men oftast tyckte han att det var i vägen. = ) Men han blev i alla fall inte rädd för skummet. Det var mycket lättare nu för mig att tvåla in honom och tvätta honom när han satt still istället för att försöka ställa sig upp och slänga sig runt omkring i badkaret. Mycket säkrare också! = D Så bra att han accepterade stolen. Men jag tror att jag skippar skummet nästa gång - han kunde ju inte hitta sina badleksaker. = D

ca kl. 22.
Äntligen sover den lille mannen... Inte bra att sova sen middag. = ( Får se när han tänker vakna imorrn. Sovmorgon kanske? = )

Upp tidigt på morgonen för att göra oss iordning. Vi skulle packa för en dag på Liseberg och sen skulle jag packa för Neo med en dag hos farmor. Så det var en del att göra. Vi var hos svärmor vid nio så tidsplanen höll. Vi lämnade av Neo hos farmor, berättade sånt hon borde veta och sa hej då. Det gjorde ont i hjärtat då han hade varit extra gosig under morgonen. Det är inte ofta jag är utan Neo och oftast brukar det mest bli bara ett par timmar. Vi har haft barnvakt förut men då har det varit ett par timmar på kvällen och sen som mest 12 timmar tror jag. Men denna gången skulle det ju bli en hel dag plus att det även kunde bli under natten med då det berodde på hur länge vi skulle stanna på Liseberg. Så att lämna bort min älskade lille Neo gjorde ont... Men jag skulle försöka inställa mig på att njuta av dagen och ha det kul med våra kompisar.

Vi, sju kompisar, lassade in oss i våran bil - alla fick plats. Det var riktigt kul att sitta alla i samma bil - man kan skoja och prata med varann till skillnad mot om man skulle sitta i flera bilar. Med ett stopp på vägen för en fika var vi framma i Göteborg vid halv ett-tiden. Som tur var så var det inte så lång kö in till Liseberg. Vi köpte åkband och laddade upp för första åkturen. Det blev en omskakande början för mig som inte har varit på Liseberg sen jag var 16 år. Jag, Beca, Susse, Back och Thom ställde oss i kön till Hanghai. En rätt ny grej. Attraktionen består av en 15,5 meter hög rälsvagga där passagerarna är placerade på en roterande platta. Den var riktigt läskig. Jag skrek hela tiden och blundande större delen av åkturen. Jag var livrädd. När åkturen var över stack det i händerna och jag skakade massor. Men jag hade överlevt i alla fall. Efteråt åkte dem andra Flumride medan jag var tvungen att ta en paus för att känna fötterna på marken igen. Jag hade blivit riktigt omskakad.

Dagen fortskred med en hel del roliga grejer men även andra saker som var lite tråkigare. Dem attraktioner som jag åkte var Jukebox två gånger - första gången med Beca och Susse och andra gången med Ola, Bergbanan - den åkte vi allihopa och det märktes att det var längesen man åkte den, hade glömt bort hur den var och denna gången upplevde jag den väldigt läskig jämfört med vad mitt minne berättade för mig, Flumride - åkte med Oscar och Ola, jag blev minst blöt då jag satt i mitten och gömde mig bakom Oscar, Kållorado - den åkte vi allihopa också och jag blev fick allt vatten på mig så jag var genomdränkt till skillnad från dem andra som var blöta lite här och var bara, Virvelvinden - alla utom Oscar åkte den och det var riktigt kul att få lite snurr och fart och såklart Hanghai - som jag åkte först. Tyvärr blev det en hel del väntande och "diskriminering" under dagens gång. Vissas önskningar gick före andras osv. Ett stressande mellan alla dessa häftiga och läskiga karuseller och en del suckande när några av oss sa nej till att åka dem allra värsta. Varför åka något som man ändå kommer att må riktigt jävla dåligt av? Jag ville gärna inte första denna dagen med just en sån dum sak. Man åker väl helt enkelt det man själv vill och känner för utan att behöva förklara sig eller argumentera om varför man inte känner för att åka just den karusell dem vill. Så onödigt!

Under dagen åt vi mat och jag och Ola gick och kollade på 3D-filmen som gick. Den handlade om en sköldpaddas med och motgång i kontakt med människor. Kanske ingen jättebra film men den var söt. Men hela grejen var ju att se hur en 3D-film ser ut. Det var riktigt häftigt. Man ville gärna ta på sakerna som när sköldpaddan kom jättenära eller när det kom oljeklumpar i vattnet. Så det var häftigt!

De sista timmarna vi var på Liseberg gick vi och spelade på olika hjul och försökte vinna saker. Det blev ett par gosedjur att komma hem med till Neo i alla fall. Dock blev jag arg, besviken och ledsen av att jag inte kunde vinna ett visst gosedjur - det som behövdes var att sätta en basketboll i basketkorgen. Men ingen lyckades. Men jag får väl ta med mig ett basketproffs nästa gång.

Vi åkte från Liseberg vid tio på kvällen och då var alla jättetrötta och sega. Man ville bara hem och sova. Jag hade jätteont i huvudet så att jag nästan mådde illa. Vi var hemma vid tolv ungefär efter att ha lämnat av kompisarna på vägen. Neo fick sova hos farmor över natten och det kändes fruktansvärt tomt när man kom hem - ingen Neo att kolla till och ingen Shiva som mötte oss i dörren i glädjeskutt. Men det var ändå skönt att veta att man fick sova ostört och även få sig en välförtjänt sovmorgon.

Men dagen var riktigt rolig och det var riktigt skönt med en barnfri kompisdag. Det händer inte så ofta så man får njuta dem få tillfällena det händer. Detta måste hända flera gånger... Man behöver en paus emellanåt.

Jag satt med Ebba i knäet mitt på studsmattan. Hon hade ett täcke på sig, ända upp till hakan. När det började bli kyligt gick Katarina in med Linnea och Neo. Men Ebba ville ligga kvar och mysa. Vi pratade och filosoferade. Hon tyckte nog väldigt mycket om att ha min fulla uppmärksamhet.

- Vad är det där? (Ebba)
- En flagga. (jag)
- Fyller år. (Ebba)
- Ja, den kan man hissa upp när någon fyller år. (jag)
- Den är orange. (Ebba)
- Flaggan? (jag)
- Ja. (Ebba)
- Nej, den är ju gul och blå. (jag)
- Gul och blå. (Ebba)

- Jag tittar på molnen. (Ebba)

Hon hade ett leende på läpparna hela tiden och ville inte alls gå in och förstöra stämningen. Hon låg som en bebis i min famn.

- Är du Jajjos bebis nu? (Katarina)
- Nej, Olas bebis. (Ebba)
- Jag är Jajjos bebis. (Linnea)
- Är du min bebis? Vad snäll du är. (jag)

Dessa underbara prinsessor. Dem kommer alltid att ha en mycket speciell plats i sin mosters hjärta. <3

Stress, ångest, illamående, magknip, magkatarr... Fy fan, vad jag hatar mitt liv ibland! Nu kanske jag får sova efter ett par timmars kämpande med halsbränna, sura uppstötningar och illamående. Jag har trott att jag skulle kräkas flera gånger. Inte ens gavisconet funkar denna kvällen. Det har varit alldeles för mycket så min kropp klarade inte av det. Jag vill bara ge upp när det blir såhär. Jag vill inte leva längre. Men sen ser jag på min underbara prins och kämpar lite till...

Vad skulle jag göra utan min familj? Men ibland blir det bara för mycket. Jag vet inte riktigt hur jag ska orka om jag ska ha det såhär resten av mitt liv... Jag hoppas innerligt att jag lär mig att leva med det.

Nu ska jag sova - titta till Neo och krypa ner bredvid Ola. Lyssna på lite musik och försöka slappna av så att det blir morgon någon gång... Godnatt...

Har känt mig så otroligt trött idag. Har en aning om att det kan bero på att det har varit en hel del psykiska och fysiska påfrestningar den senaste veckan - magen har varit helt åt helvete med magknip, illamående och oroligheter, jobbigt hos frisören (trots att jag klarade av det), marknaden (massor av folk som stressade mig så fanatiskt plus strulig mage), Neos kalas (en massa förväntningar och planer som ändå aldrig uppfylls) och en försenad mens som rörde till det i huvudet på mig (den kom 7 dagar försent)... Så nu slappnar väl kroppen av när allt det värsta är över och då slår den bakut. Så jag skulle inte bli förvånad om jag vaknar inatt av att jag har magkatarr. Så jag förväntar mig en jobbig och lång natt. Men Ola har ledig vecka nu så förhoppningsvis kanske jag får sova ett par timmar när det onda har gått över, om det skulle bli så...

Jag har inte orkat någonting och jag har bara velat sova. Neo har nog känt av lite att jag inte har varit på alerten för han har varit lite kinkig emellanåt plus att Ola har varit borta hela dagen. Så Neo blev som en helt annan person när hans pappa kom hem. Men nya tag imorrn...

Idag fick min kompis Sarah sin son Kelian. Fick en bild på honom skickad till mobilen. Så söt! Blir en aningens bebissjuk men både jag och Ola är överens om att vi ska vänta till Neo är 2½ år i alla fall. En lagom ålder. Men visst vill man inte vänta så länge... Sen denna försenade mensen rörde nog upp ett och annat i mig. Jag tror också att jag har fått en lite kris - just för att Neo nu då är 1 år... Jag vet inte varför men det är lite jobbigt. Hoppas krisen går över snart för jag gillar inte alls hur min kropp reagerar på mitt psykiska tillstånd.

Bara slappat sen Neo somnade - det tog ett tag men det berodde väl på att han inte har blivit så särskilt stimulerad idag. Hade det varit finare väder hade jag ju kunnat gå ut och gunga eller gå en promenad åtminstone men inte ens vädret har varit med mig idag. Ikväll fick han somna till Pippi Långstrump. Jag tog fram Emil och Pippi och satte dem framför honom så att han fick välja själv - han valde Pippi.  Ola tyckte att han skulle välja Emil. Jag känner mig så förbannat dålig och otillräcklig såna här dagar. Jag skulle vilja hitta på något mera med Neo - vara en duktig mamma som pysslar, leker och roar mitt barn. Men ibland är det så svårt - speciellt när min kropp strejkar. Men jag försökte läsa lite böcker och bygga lego med honom men han är ju mest intresserad av sitt egna som vanligt. Han leker bäst på egen hand eller med barn i hans egen storlek, han har det svårare att leka med vuxna. Men det kommer väl det med antar jag... Någon dag framöver ska jag i alla fall göra hans hand- eller fotavtryck. Bara min mage blir lite bättre...

Snart läggdags... Ser jag fram emot. *håller tummarna för att jag får sova* Godnatt!