Mamma till Neo - 090516

Senaste inläggen

Av Carolina - 28 september 2010 10:00

Idag blir min älskade och underbara unge 500 dagar gammal! = D




 

Neo
ANNONS
Av Carolina - 28 september 2010 00:30

Ångesten grabbar tag i mig för minsta lilla magont. Hur kommer det sig att ångesten dyker upp när man ska sova? Även magontet. Är man mer tillgänglig då? Mer mottaglig för både fysisk och psykisk smärta. Suck. Jag vill ju bara somna och sova i lugn och ro.



 

ANNONS
Av Carolina - 27 september 2010 23:45

När jag kom till dagis idag för att hämta Neo var han vaken. Han var en glad pojke och busade massor. Vi stannade på dagis en kvart efter att han "slutat" för att han skulle få busa. När jag sen bestämde att det var dags att gå hem blev han sur. Han ville inte alls gå hem. Då värmer det i mitt hjärta. Ett mycket gott tecken att han inte vill gå hem. Han måste ju ha kul på dagis då...



 

Neo
Av Carolina - 27 september 2010 10:30

Jag känner mig så stolt över att vara mamma till Neo. Denna underbara och härliga kille! Det har inte varit några större problem med honom alls. En trotsperiod runt ett årsdagen men nu när han har blivit 16 månader har det gått över och han har blivit en gosig och glad kille istället. Han lyssnar mera och gör inte för många dumma hyss längre. Han är en favorit bland de äldre tjejerna på dagis och där har han även hittat sin första bästis Patrik. Jag är så glad över att det går bra på dagis trots tårar vid lämning och ibland vid hämtning. Jag älskar honom så innerligt! Det finns ingen på hela jorden som är som han eller som kan ta hans plats. Min underbara son Neo!



 

Neo
Av Carolina - 25 september 2010 19:11

Ville bara skriva att jag mår så bra idag... = D


    

 

Av Carolina - 24 september 2010 21:12

Ikväll fick Neo prova pizza för första gången. Han och jag delade på en pizza. Han åt upp i princip hela sin halva (inte så mycket som kom ner till Shiva på golvet) och jag åt lite mer än halva min halva. Han åt mer pizza än mig! = ) Men han älskade det. Dock ska han då inte få äta pizza så ofta precis som med annan sån mat. Men någon gång ibland gör ingen skada... Men kul ändå att se hur han vräkte i sig pizzan. Han fick en Vesuvio. = D Mitt lilla matvrak!!

Neo
Av Carolina - 24 september 2010 19:00

 


"Genom ett teveprogram inspelat på Djurgården, lär tre ungdomar med olika bakgrund känna varandra. Alexander är den privilegierade som går i privatskola och har en pappa som jobbar med Utrikesdepartementet. Jakob är den sportige killen och son till Coco, ansvarig för teveprogrammet. Theresa är tjejen som förlorat sin mamma i cancer och nu bor tillsammans med sin mycket sympatiske pappa på en husbåt vid Djurgårdskajen i Stockholm.


Theresas far tar med de tre ungdomarna ut till en ö i Stockholms skärgård där de utvecklar sin vänskap. Men i skuggan av detta lurar ett hot. Någon vill till varje pris hitta en av dem."


Jag sträckläste denn boken. Det tog mig ungefär ett dygn att läsa ut denna. Lättläst, dvs inte så komplicerad, och mycket spännande. Man ville veta hur det gick för dessa tre vännerna och hur det gick för var och en av deras familjer. Det var väldigt svårt att lägga undan denna när man var tvungen så jag började läsa direkt så fort jag bara kunde. Som tur var har jag fortsättningen "Tillsammans - andra boken" hemma så jag slipper vänta så länge på att få reda på mera om vännerna och vad som hände efter den där första sommaren tillsammans...

Av Carolina - 24 september 2010 10:00

Idag när jag lämnade Neo hade jag ett uppföljningssamtal med Mia. Jag lämnade över en gråtande Neo till Jessica och sen gick vi ner till deras personalrum. Vi satt och pratade i en kvart. Jag fick titta i Neos pärm. Självfallet har de inte hunnit sätta in så mycket än i och med att han bara gått på dagis i ca 1½ månad nu men de hade fått in bilder på honom i olika situationer. Men mest var det på honom när han leker med Patrik. Så gulliga bilder!! Samtalet kändes mera som att det var till för att lugna mig - han har det bra på dagis och han gråter inte hela tiden. Något annat trodde jag inte heller... För jag vet att dem skulle ringa om han bröt ihop totalt och inte gick att trösta och än så länge har det där samtalet inte kommit. Neo är en så nyfiken kille så jag tror att nyfikenheten på sina kamrater, lekar och leksaker gör att han har inte tid att vara ledsen och sakna mamma hela tiden. Men vi får se om vi behöver ändra lite på hans tider - kortare dagar men fler dagar i veckan just för att få in honom i rutinen att gå till dagis. Men det skulle vi se om lite senare.


Men jag tycker att allting har gått jättebra. Han gråter när jag lämnar honom och även ibland när jag kommer. Men det ser jag bara som normalt. Han är glad och leker på dagarna, äter bra (oftast som en häst har dem sagt) och somnar lätt och sover bra och då är jag nöjd, jättenöjd! = D Tänk att min lille kille har fått sin första "bästis" på dagis - det är STORT! Åtminstone för mig...   

Neo

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min gästbok!

Följ bloggen

Följ Mamma till Neo - 090516 med Blogkeen
Följ Mamma till Neo - 090516 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se