Jag är helt slut. Varit fullt upp större delen av dagen.

Vid halv elva var det vanlig föräldraträff för dem som har fått barn vid ungefär samma månad. Vi var fem mammor - jag på 23 och resten typ 27 och uppåt. Tre hade ett barn innan och jag och en till hade fått barn för första gången. Jag kände mig lite malplacerad trots att pratet flöt på rätt bra ändå mellan oss allihopa. Neo somnade rätt upp och ner på mage på madrassen som var utlagd. Myspojken! = D Dem andra blev alldeles förvånade över att han gjorde det. Vaddå, blir man trött så blir man?! = D Träffen var slut vid tolv och vi hade bestämt oss för en fika klockan tio om två veckor inne i Nässjö. Trevligt, kanske?!

Jag fick en paus på en timme - gick ut och rökte och tog en tripp till Ica. Tog mig en korv och köpte två frimärken. Jag skulle snart därefter möta upp några unga mammor.

Klockan ett började unga föräldrar-träffen. Så då var det full rulle igen. Denna gången gick det bättre. Neo höll sig glad och nöjd förutom när han blev hungrig. Pratet gick på ännu bättre denna gången än sist - men vaddå? Neo skrek rätt mycket sist och jag var osäker då det var första gången. Men nu blev allt jättebra. Det var svårt att slita sig från gruppen. Pratet fortsatte ända ut till parkeringen. Längtar till nästa gång. Så underbart att ha fått ett kontaktnät och kompisar. Så härliga unga mammor! För första gången i mitt liv känner jag verkligen att jag har kompisar som är bra. Riktiga kompisar. = D Så underbart! Träffen var slut runt halv tre ungefär.

När vi kom hem satte vi oss för att äta och titta på film. Jag gosade med Neo. Jag la mig ner i soffan med honom på magen. Efter en del flängande på honom la han sig bara ner på mig och somnade. Han sov där en bra stund, även jag slumrade till och det var riktigt skönt. Påfrestande att träffa så många människor på samma gång och vara social när man aldrig är det annars. Neo sover fortfarande och har sovit över sin mattid med 1½ timme. Han sov knappt något under dagen då han annars brukar sov plus en massa liv och rörelse. Inte konstigt att han måste sova och är jättetrött! = D

Neo hoppar omkring i hoppgungan. Det tyckte han var jättekul! Han höll upp sin kropp jättebra.

Neo sitter i matstolen för första gången och äter lunch. Han satt jätteduktigt i den!

Neo äter potatis- och majspure'. Han grimaserade väldigt mycket första gången men nu efter ett par gånger äter han det utan problem.

Neos söta inneskor. Dem är i rätt storlek men han har för smala ben så dem åker lätt av. Utan strumpor i åker dem av direkt. Det är lite trist.

Jag är så stolt över mig själv efter denna långa helgen. Ola har jobbat två tycken tolvtimmars pass (18-06 plus sovit hela förmiddagen) och sen 6 timmar ikväll. Jag har klarat av att ta hand om Neo på egen hand utan större problem och ångest. Haft lite sådär när ångest, ont i magen och så har gjort sig påmint men det har inte hållt i sig länge som förut och jag har inte känt allt så hopplöst. Jag har verkligen älskat att vara med Neo på alla sätt. Den känslan har jag aldrig känt förut så det är något nytt och helt fantastiskt underbart att känna.

Jag är en bra mamma. Jag klarar av att ta hand om mitt barn. Förut har jag känt sån ångest timmarna innan Ola har åkt till jobbet. Jag ville verkligen INTE vara själv med ansvaret för Neo. Jag trodde verkligen inte att jag skulle klara av en tolvtimmarsnatt helg själv. Visst kan jag alltid gå till min syster men det är ju ändå jag som ska klara av det och att ta hand om Neo. Men nu vet jag att jag kan klara av det. Man får helt enkelt sätta upp vissa riktlinjer att följa, vissa rutiner. Allt känns bra. Jag är så glad över att jag kan säga det. ALLT KÄNNS BRA.

Nu ska jag bara få börja gå till psykolog och reda ut dessa sista knutar som jag behöver hjälp med. Men jag känner mig mycket bättre än vad jag gjorde under de första 2 månaderna med Neo. Då känns allt så otroligt svart. Jag är så glad över att ha kommit såhär långt.

Så underbart att Neo älskar sin banangröt! Han åt en hel smakportion för andra gången. Igår klarade han sig med fem timmar till nästa mål, vilket han aldrig har gjort innan då det varit fyra timmar mellan målen, och nu somnade han direkt efter att han var färdig. Stoppade in nappen på en gnällig Neo och la honom i famnen. Jag hann knappt lägga honom tillrätta mot mig innan han sov. Så underbart! Han måste verkligen ha blivit mätt. Så nu sover han som en gris i resesängen. Så nu blir det vila i soffan och "Vad blir det för mat?" med Per Morberg för mig. Hoppas på en lång sovstund för Neo så att jag får vila min mage ett tag.

Satt från halv sju, då mamma och Conny åkte hem, tills för en halvtimmes sen ungefär med Neo mage mot mage. Han ville inte alls ligga själv i sängen. Jag testade att lägga ner honom i sängen efter att jag suttit med honom en stund efter att han somnat men då vaknade han nästan direkt och grät massor. Så satte mig med honom igen och han somnade efter en liten stund. Satt mycket längre med honom andra gången, tills min ena arm började somna då han hängde mest på den. Då testade jag att lägga ner honom i sängen igen och han sover fortfarande. Han skulle egentligen ha ätit vid nio då han åt gröt vid fem senast. Dock åt han upp en hel smakportion, vilket han inte gjort förut. Så kanske att han står sig längre på den. Skulle bara vilja veta hur länge han står sig på den för jag tror inte att han kommer kunna sova hela natten på gröten i och med att det är fyra timmar sen han åt den. Tänker vänta till tio iaf och om han inte vaknat innan dess så väcker jag honom och matar honom. Jag börjar bli riktigt trött och vill gå och lägga mig för natten. Jobbigt att sitta och bara vänta på att han ska vakna och vilja ha mat.

Jag älskar dig Neo enormt mycket! Ett par tårar föll på mina kinder förut när jag tittade på ditt fridfulla sovande ansikte. Jag är så otroligt lycklig över att vara just din mamma. Helt otroligt, jag är din mamma! Jag tror att du ville ligga så nära mig så länge för att du kände av mitt sviktande mående. Du har redan från början hållt hårt i mig och velat ha mig nära, nära just de stunder som jag har tvivlat och mått som sämst. Jag kommer inte försvinna från dig även fast det känns så ibland. Jag skulle aldrig byta ut dig mot någonting i världen även fast allt rasar runt omkring mig emellanåt. Jag kämpar varje eviga dag med mitt mående bara för din skull. Du ska ha en välmående och glad mamma, det förtjänar du! Du är den vackraste varelse jag någonsin skådat! Du har hela mitt hjärta, resten av våra liv. Tvivla ALDRIG på min kärlek till dig!