Ett par saker som Neo har lärt sig de senaste veckorna:

Han dansar med både fötter och armar. Innan har han bara stampat som sjutton i golvet då han dansat. Men nu gör han det och även går omkring och svänger på armarna. Han gör inte dessa grejerna samtidigt men det är dans båda två. Jag spelade Dans Central på Kinect och då gjorde jag väl någon svängande grej med armarna och då ser jag att Neo härmas och gör likadant. Han tittade nyfiket på både tvn och mig. Jag kanske får en dansare i alla fall??

När Katarina var här en snabbis en eftermiddag så lärde hon Neo en ny grej. Att snarka. = D Hon gjorde snarkläten medan hon låtsades sova. Han la sig ner i soffan och lät likadant. = D Riktigt skojigt och han snappade upp det direkt. Min lille sötfis! Fan vad jag älskar honom!! <3

Idag när jag hämtade Neo på dagis hände två roliga grejer - sånt som värmer i mammahjärtat.

Nr 1: Medan jag gått ner för att hämta Neos tröja har fröken S satt Neo i sitt knä och gjort honom delaktig i läsningen med de större barnen. Han blev ledsen när jag skulle gå ner då han antagligen trodde att jag skulle lämna honom där för alltid. Jag sätter mig och tittar på tills dem är färdiga, han bryr sig inte det minsta om mig utan är helt inne i boken. Han hoppar ner på golvet när boken är utläst och tar en egen från golvet. Han sätter sig med boken i knäet (den täcker hela benen typ) och börjar "läsa". Han bläddrar och på varje uppslag bubblar han på. Precis som att han verkligen satt och läste vad det stod på sidorna. När han "läst" färdigt reser han sig upp, sätter tillbaka boken i hyllan och tar en ny. = D Hemma är han inte ett dugg intresserad utav de där hårda pekböckerna. Det ska vara mammas böcker - rediga böcker med riktiga sidor att bläddra med. = D Så jag tror nog att det blir att fixa lite rediga böcker till honom som han kan "läsa" och bläddra i. = D Jag som har varit bokälskare sen väldigt liten bara älskar att se just detta. Att han sitter och bläddrar och "läser" är mer än vad jag trodde. Redan när jag var gravid hoppades jag på att få en bokmal och just nu ser det väldigt lovande ut. Oftast brukar det ju vara tjejer som plöjer igenom bok efter bok men min son ska bannemig läsa böcker - sen är det ju självklart upp till honom vilken sorts böcker han vill läsa och hur mycket. Bara han läser är jag otroligt nöjd och glad!! = D

Nr 2: När jag satt Neo i vagnen och ska rulla hemåt kommer det två större killar (4-5 år) från Bamsegruppen och ska in i huset för att äta mellanmål. Samtidigt som den första killen öppnar dörren tittar han rakt mot Neo och säger helt spontant: "Hej Neo!" med ett leende. Först blev jag väldigt förvånad, men sen blev jag bara så glad och stolt. Tänk att en av de större killarna hälsar på min son och även vet vad han heter. Alltså, det är ca 17 barn mellan 1-3 år i dagishuset och sen är det väl ca 10 stycken barn mellan 4-5 år i gamla skolan. Hur kommer det sig att en av de större barnen för det första hälsar på Neo som är 1½ år och sen vet vad han heter. Jag tror dock att denna killen är en del inne hos småbarnen vissa eftermiddagar. Men Neo sover ju från lunch tills jag hämtar honom och han är bara tre dagar i veckan. Det är ett mysterium men det gör inte mig mindre glad eller stolt. Min kille syns och andra barn ser honom, gillar honom och vill vara med honom - stora som små. = D Som mamma är detta riktigt stort!!