Sådär, nu har jag precis varit uppe hos marsvinen... Jag gav dem äpple och morötter, lite nytt hö där det var tomt plus fyllde på pellets där det var tomt. Alla högg in på grönsakerna direkt under glatt pipande. :) Syrran kommer hit senare så får se vad hon hittar på hos dem. Jag sopade även upp lite hö som spritt ut sig då jag gav dem det. Efteråt fick lite sammandragningar och det gjorde ont i svanken. Så nu blir det vila igen som gäller. Men nu har marsvinen i alla fall fått sin dos idag. :)

Vecka 36 (35+4)

Igårkväll när jag hade kommit hem och börjat slappa efter kvällen hemma hos syrran så satte sammandragningar igång med jämna mellanrum. De kom med jämna mellanrum och höll i sig lika länge. Klockade inte men märkte ju hur de var. När de höll i sig som värst satt jag ner på en stol så jag höll inte igång under tiden. Jag fick flåsa igenom dem och jag fick ont i nedre delen av ryggen. När allt hade hyfsat lugnat ner sig efter en lång stund i soffan i liggande läge så hade jag ont i magen (antagligen efter kramperna) och ryggen skrek av smärta. Det hjälpte inte hur jag än låg eller satt, hade ont överallt och hela tiden. Tog två värktabletter och sen gick jag och la mig. Efter lite vrid och vänd i sängen för att hitta en bra ställning med minsta smärta så somnade jag. Fick sova hela natten utan problem. :)

Sov länge (eller åtminstone låg i sängen) för att vila kroppen. Jag gick ner till soffan och satte mig. Magen är lugnare idag men trots sittande och inga aktiviteter så har jag fått sammandragningar - får jobbigare att andas och sen drar magen ihop sig och håller i sig en stund. Inte som igår men ändå. Oftast ska man ju få sammandragningar när man håller igång eller anstränger sig för mycket men jag får i sittande ställning.

Hmm, kanske att det är på gång?? Syrran tror att det kanske kan vara något på g. Ska till MVC imorrn och ska ta upp gårdagskvällen och även fråga om hon kan kolla om tappen är påverkad. Har fått numret till förlossningen också. Fortsätter sammandragningar så tänker jag slå en pling dit och prata med någon. Om inte annat för att ventilera med någon som vet vad det handlar om.

Jag har ingen panik eller ångest inför ifall det är något på g utan är lugn och vet att jag kan klara detta. :) Gårdagskvällen var på ett sätt positiv - då vet jag att det inte är någon fara och att jag kommer klara av detta. Jag är redo! Det får sätta igång när det vill... Bebisen är välkommen! Bara BB-väskan som ska packas lite snabbt... :D