Ebba och Linnea har lärt sig att säga Sudden idag.

Ebba åt jättebra helt själv med sked förut vid middagen - tog upp mat på skeden, stoppade in den i munnen och fick i sig maten. När jag hade borstat tänderna på henne så fick hon hålla tandborsten själv - hon rörde tandborsten fram och tillbaka i munnen på egen hand. Hon vet till och med hur man själv ska göra. På dagis idag var Ebba jätteduktig. Hon blev ledsen endast ett par gånger under visiten och det gick faktiskt bra då fröknarna höll i henne, det gick att avleda henne. På sångsamlingen satt hon på sitt underlägg som ett ljus och var helt inne med alla rörelser, leksaker och sånger. Så jättesöt och duktig!!

Linnea är ju så mammig så på dagis gick det bra sålänge Katarina inte syntes eller när Linnea inte upptäckte att Katarina var borta. Annars är det inga problem med inskolningen för henne heller, om hon inte vore så pipplig. Annars gillar hon nog dagis. Massor av leksaker och roliga pojkar att leka med. Både hon och Ebba har en beundrare på dagis... Så gulligt!

Blir dagis imorrn med dock med lunch som avslutning. Får se hur det kommer bli med tomatsoppa... =) Märks hur Ebba reagerar på ny riktig mat - ingen burkmat alltså. Men kanske går det utmärkt. Ska bli roligt att se iaf!! =) Jag får ju turen att vara med på deras första tid på dagis - till skillnad från deras pappa...

Vecka 15 (14+2)

Ringde nyss till MVC för att framförallt ändra rutin-UL´s tiden för att Ola ska kunna följa med. Så nu är den ändrad - 9 dec kl halv tre. 5 dagar senare än förut men det kvittar, Ola måste ju få följa med på just denna milstolpe i graviditeten. Så nu är det fixat. Sen tog jag upp hur mitt läkarbesök+VUL gick till och min känslor om och efter det. Hon tyckte inte om det hon hörde. Hon sa att vi skulle fixa detta så att jag kände mig väl omhändertagen. Jag tog upp om special mödravård och psykologen som MVC har. Hon skulle ta upp det med min BM och sen får jag se när och vem som hör av sig till mig. Känner att jag behöver prata av mig hos någon - kanske inte just för handikappets skull utan det är även så mycket annat som gnager i mig om nu och framtiden. Sånt som jag i flera år har tänkt på ifall jag skulle bli gravid. Nu sitter jag här med bebis i magen och tankarna har blossat upp en del, nu är det ju allvar av dem. Det kan hända - som t.ex förlossningsdepression och annat jox. Men nu känns det iaf skönt att ha ringt det där samtalet. Jag har skjutit upp det och dragit på det in i det sista. Men för min och bebis skull så är jag glad att jag ringde samtalet. Jag kan inte gå och oroa mig såhär hela tiden.

Har inte känt något av den där känslan som jag tror är bebis sen då jag skrev om det. Har den bytt läge så att det inte känns nu när den rör på armar och ben? Har den slutat för att den är död? Usch, det behöver ju inte ens vara bebisen utan en inbillning. Men nej, nu ska vi inte tänka så. Jag ska få reda ut dessa trådar och tills dess ska jag tänka fina och ljusa tankar. Detta ska bli bra!!

Snart blir det dagis med tjejerna. Efter det kanske en tur på stan. Efter det vet jag inte riktigt. Ikväll är det jobb (som vanligt). Idag är det väl inget övrigt vi ska göra på jobbet så vi blir väl färdiga på 1½ timme. Mycket skönt!

Nähä, borsta tänderna och fixa det sista. Katarina kommer tjugo i och då ska jag vara färdig...