1. Blond och långhårig!

2. Blond och korthårig!

3. Svartfärgad och korthårig!

Vecka 13 (12+3) <3

Var iväg med Katarina och tjejerna till deras framtida dagis imorse. Trevligt faktiskt. Vi fick vara med på en sångsamling också, då alla barnen på alla avdelningar var med. Jag tror att det dagiset blir bättre och bättre med tiden, alltså känslan för dagiset. Trevlig personal.

Efter besöket på dagis körde jag och Ola en drajv på stan. Han hade klippt sig och jag blev sur. Jag har tjatat hur länge som helst om att jag vill bli klippt och färgad. Så då åkte vi och nu är jag nyklippt. =D Hade långt hår ner till mitten av ryggen och nu har jag till strax under öronen och uppklippt i nacken. Ikväll när tvillingarna sover ska Katarina färga mitt hår - från blond till svart. Härligt! Ska bli mitt riktiga jag igen. Var alldeles för många år sen nu...

Får se om jag sover hemma inatt eller inte. Ola och Ted ska åka till Tyskland och är hemma imorrn eftermiddag. Så blir ensam då. Ska väl umgås med Katarina men får se om jag sover hemma, hon vill att jag ska sova här men får se... Vill kanske vara hemma också! Har ju en hund hemma som löper så henne kan man ju inte ta med sig, annars hade det ju varit smidigt (syrran har två okastrerade hanar).

Nu ska jag väl umgås. Ska försöka fixa bild sen.

Jag kan inte sitta som jag vill längre. Magen är totalt i vägen. Den är tillräckligt stor för att störa mig. Jag har alltid velat sitta lite ihoptryckt men nu går inte det längre, magen är i vägen trots att jag sitter så brett med benen som det bara går. Sen när magen är ihoptryckt så känns det som att den är uppe i halsen. Hur ska det då gå när jag är höggravid? Har ju inte ens kommit halvvägs än... Oj, oj, oj!

Tack till min storasyster Katarina för det fina inlägget som du skrev! =)

Vecka 13 (12+2) <3

Vid tolvsnåret kom Katarina och tjejerna hit. Vi åt lunch tillsammans innan Ola åkte till jobbet - det blev korvstroganoff med ris. Mums! Katarina var här till fem ungefär. Under tiden hon var här gick vi upp med tjejerna till marsvinen så att de skulle få hälsa. Det gick bra så länge de fick titta över kanten på buren på marsvinen när de kutade omkring lite. Men när Katarina tog fram Pixla (den äldsta honan) till dem så var det inte lika roligt. Linnea klappade lite grann till en början men sen när hon tyckte att det räckte började hon putta bort henne. Ebba ville inte ens klappa överhuvudtaget utan började vifta med armarna, vända bort hela sig ifrån Pixla och knipa ihop ögonen så hårt det bara gick. Men sen gick det bra att titta på dem på avstånd igen trots det lite skrämmande mötet. Katarina satt vid den ena datorn, jag försökte läsa klart "Snälla pappa, nej" då Katarina vill läsa den och Ebba och Linnea satt på golvet och lekte större delen av tiden de var här. Men det kan vara trevligt det med.

Vi slapp jobba idag då Ebba och Linneas ena storebror är sjuk så Ted var tvungen att hämta grabbarna hos deras mamma. Han som är sjuk fick inte vara på dagis och mamman var tvungen att jobba. Så grabbarna får vara här tills imorrn eftermiddag/kväll. Då kan ju inte Katarina åka och jobba för någon måste ju passa tjejerna, så allting körde ihop sig. Varken jag eller Katarina var speciellt pigga idag så det var skönt att kunna vila upp sig lite och bara göra det som faller en in. Vi ska ju ändå jobba hela nästa vecka också, trots att det är lov. Dagis och fritids är ju öppet iaf.

Ola kom nyss hem, hoppade nog till när dörren öppnades för jag var inte alls beredd på det. Men det var en rolig överraskning iaf. Han hade gått hem för att han var "sjuk". Han skulle egentligen sjukanmäla sig imorrn men fick semester. Han hade redan sagt att han var sjuk när han fick reda på om semestern så han var ju nästan tvungen att gå hem, kunde ju inte ta tillbaka att han var sjuk. Alltid trevligt med lite extra kvalitetstid - det blir inte så mycket av sånt nuförtiden. =( Imorrn ska han till Tyskland, om inte Ted har ändrat sig. Därför ska han vara hemma imorrn. Då får jag vara själv men kan ju umgås med Katarina då, hon är ju också ensam förutom djuren och tjejerna då förstås.

Imorrn blir det att följa med Katarina och tjejerna till ett dagis där de antagligen kommer att börja sen, iaf tills vidare. Det är ett dagis för barn med speciella behov - mindre grupp barn på flera lärare. Mycket bra grej tycker jag, men tydligen inte de bästa lokaler. Har inte varit där mer än sett det utifrån så får se vad jag tycker när jag kommer dit.

Nu ska jag läsa lite bloggar och sen läsa ut boken så att jag kan ge den till Katarina imorrn. =)

Läkarbesök + VUL. Enligt läkaren är jag i 12+1 så blev framflyttad ett par dagar. Det är EN bebis i magen som lever. Såg ett pickande hjärta. Underbart!

Vecka 13 (12+1) <3

Var på läkarbesök idag (ensam) och läkaren pratade på om det som han hade läst på och kommit fram till. Jag kunde väl hålla med om det han kom fram till. Sen frågade han mig om jag ville ha en undersökning med VUL och det ville jag. Undersökningen gick snabbt. Han förberedde mig inte på vad som skulle hända och han bara körde på mellan grejerna och sa inte vad han skulle göra. Skärmen var riktad mot honom, inte mig eller iaf inte så pass mycket så att jag skulle kunna se ordentligt. Undersökningen var ju för min skull, inte för hans. Han babblade på i snabb och luddig takt om vad han såg, jag hängde inte med alls. Han utvecklade inget av det han såg heller. Först sa han bara att han såg ett barn som mådde bra. Jag tror att han hade avslutat det hela där om jag inte hade frågat om det var en eller två. Fick reda på att det var en bebis. Jag såg hjärtat röra på sig och det sa han utan att peka direkt. Han sa i förbifarten att det var 12+1 och det stämde ju. Jag var annars i 11+5 enligt BM. Så blev framflyttad. Han förklarade inte alls vad han såg eller olika kroppsdelar som man kanske skulle se. Sen var han rätt snabb i vändningen med kameran så jag själv han inte se förrän han bytte vinkel och grejade. Jag tror att jag såg huvudet men tyvärr inga armar och ben som rörde sig, även fast jag tror att man hade kunnat se det om man hade tagit det lugnt med kameran. Jag blev riktigt missbelåten. Han var ju ändå läkare. Sen när jag sa att jag kunde ta kontakt med special mödravården för att få mera koller om jag är orolig så sa han att jag inte behövde det för att jag är en frisk patient. Jag tänker inte på mig i första hand om jag ska gå till spec. mödravård - jag tänker på mitt barn och hur den mår. Jag vill ha koll på mitt barn och att den mår bra, då mår jag bra och är lugn utan oro. Men han verkade inte ha någon koll alls riktigt varför jag var där mer än att prata om OI, eller ja det han hade läst på ett par papper. Jag vet mer om OI än vad han vet, min syster har informerat mig sen diagnosen kom på tvillingarna. Jag känner mig mer förvirrad och orolig nu efter läkarbesöket än vad jag var innan. Ska det verkligen vara så?! =(

Var på ÖB en sväng med Ola - jag köpte en dricka och nya gelépennor. Fikade en sväng efteråt hos Katarina. Svärmor var där och hon hade köpt bakelser till alla. Väldigt söt men rätt god bakelse.

Åkte hem en sväng och umgicks med Ola innan han åkte till jobbet. Vid tjugo i tre följde jag med Katarina på studiebesök på ett dagis. Mycket trevligt och mysigt dagis. Både Linnea och Ebba trivdes som fisken i vattnet. Ebba som annars brukar vara lite pipplig i nya miljöer var helt sig själv och kunde sitta och underhålla sig själv och flina åt sånt som var roligt. Linnea hittade en kompis bland de barn som fanns där och de båda tyckte nog om varandras sällskap trots 2 års skillnad. Rutschkanan var också en höjdare.

Kom hem för ca en timme sen. Ska åka och jobba med syrran vid halv sju. Inte så upphetsande. Men ett måste. Ska visst jobba hela nästa vecka också. Pengar visst, men gud så tråkigt...

Nu ska jag fortsätta softa tills syrran kommer och hämtar mig.

Vecka 12 (11+5) <3

Klockan nio var jag, Katarina och tjejerna på ett dagis och kollade runt. Linnea hade 3 stycken småpojkar som gjorde allt för att impa på henne, det var rätt gulligt. Det var ett fint dagis men kanske lite trångt för så många barn. Lärarna verkade snälla.

Efter studiebesöket åkte vi och fikade, Ola kom dit också. Medan Ola var och bytte däck på jobbarbilen fikade vi klart och åkte till Djurmagasinet. På Djurmagasinet införskaffades en ny stor bur till framtida bruk och ett hus till hanarna. Buren kommer användas till parningsbur (de är ett tag ihop), till marsvin som vi kanske sparar till oss eller till marsvin som har hunnit bli könsmogna innan vi har hunnit bli av med dem.

Efter det följde jag med Ola till ett ställe där man kan köpa klinkers. Svärmor och hennes man var där och jag tyckte nästan att det var svärmor som pratade på mest när det faktiskt är Ola och jag som ska ha det. Jag gick ett varv i affären och kollade på det som fanns uppe för jag orkade inte lyssna på henne. Ibland tycker jag att hon lägger sig i alldeles för mycket, kanske vill hon inte riktigt släppa taget om sin lille pojke. *suck*

När vi var färdiga beställde vi mat i en hamburgebar, jag var inte hungrig så det fick bli en pommestallrik med dipp. Det var gott. Ola fick stressa med maten och byta om och sen åka iväg till jobbet. Men han kommer ju hem se och då får man mysa lite innan man somnar.

Nu ska jag och Katarina åka och städa. Inte så pigg överhuvudtaget men man får ju pengar...

Jag och Katarina var och handlade förut. Jag fick med mig mjölk, rödbetor, clementiner, gula kiwis, ostbågar och en bukett med röda rosor. Ska ge rosorna till Ola för att jag älskar honom. Under tiden vi gick inne i affären släckte dem ner delar av affären. Det gick ju inte snabbare då direkt. Det var också fem minuter kvar tills affären stängde när de släckte första delen. Så elakt!

Nu är jag inne på den fjärde Beck-filmen "Öga för öga". Den är rätt äcklig då det handlar om utskurna ögon. =(

Nu ska jag krypa under filten för jag fryser och fortsätta titta på Beck.